657
Allenast hos Gud söker min själ
sin ro: från honom kommer min frälsning.
658
Beskärma mig under dina vingars skugga!
659
De döda skola höra Guds Sons röst,
och de, som höra den, skola bli levande.
660
De, som hava vandrat sin väg
rätt fram, få ro i sina vilorum.
661
Den rättfärdiges åminnelse lever
i välsignelse.
662
Den som är trogen i det minsta,
han är ock trogen i vad mer är.
663
Den stund som kommer,
då alla som äro i gravarna skola
höra hans röst och gå ut ur dem.
664
Denna tidens lidande betyda intet
i jämförelse med den härlighet,
som kommer att uppenbara oss.
665
Det som blir sått förgängligt
uppstår oförgängligt.
Det som blir sått föraktat
uppstår i härlighet.
Det som blir sått svagt
uppstår fullt av kraft.
666
Det är genom mycken bedrövelse,
som vi måste ingå i Guds rike.
667
Din nåd är bättre än liv.
668
Du omsluter mig på alla sidor
och håller mig i den hand.
669
Du övergiver icke dem,
som söka dig, Herre.
670
En människa är lik en fläkt,
hennes dagar som en
försvinnande skugga.
671
En människas dagar äro såsom gräset.
När vinden går däröver,
är det icke mer.
Men Herrens nåd varar
från evighet till evighet.
672
Fader, i dina händer befaller jag min ande.
673
Frid lämnar jag efter mig åt eder,
min fred giver jag eder.
674
Frukta inte, ty jag har befriat dig,
jag har kallat dig vid ditt namn,
du är min.
675
Glädjens över, att Edra namn
äro skrivna i himmelen.
676
Gud skall avtorka alla tårar
från deras ögon.
Och döden skall icke mer vara till.
677
Gud är inte en Gud för döda,
utan för levande,
ty för honom är alla levande.
678
Gud är kärleken
679
Han förbytte stormen i lugn,
så att böljorna omkring dem tystnade.
Och de blevo glada att det vart stilla.
680
Han förde dem till den hamn,
dit de ville.
681
Herre, du har varit vår tillflykt
från släkte till släkte.
682
Herre, nu låter du din
tjänare fara hädan i frid.
683
Herren dödar och gör levande,
han för ned i dödsriket och upp därifrån.
684
Herren gav och Herren tog.
Lovat vare Herrens namn.
685
Herren känner de
rättfärdigas väg.
686
Herren är min Gud,
för mitt mörker ljus.
687
Herren är god mot dem som
väntar på honom, mot den själ
som söker honom.
688
Herren är min herde,
mig skall intet fattas,
han låter mig vila på gröna ängar,
han för mig till vatten där jag finner ro.
689
Herrens nåd varar från
evighet till evighet
över dem som fruktar honom.
690
Här är vilostaden,
låten den trötte få vila;
här är vederkvickelsens ort.
691
I din hand befaller jag min ande,
du räddar mig, Herre,
du trofaste Gud.
692
Jag skall få vandra
inför Herren
i de levandes land.
693
Jag vet att min förlossare lever.
694
Jesus sade: Jag ger dem evigt liv,
och de skall aldrig någonsin gå under,
och ingen skall rycka dem ur min hand.
695
Jesus sade: Jag är uppståndelsen och livet.
Den som tror på mig skall leva om han än dör.
696
Kommen till mig, I alla, som
arbeten och ären betungade,
så skall jag giva Eder ro.
697
Ljus är utsått för den
rättfärdige och glädje för de
rättsinniga.
698
Låt barnen komma hit till mig
och hindra dem inte:
Guds rike tillhör sådana som de.
699
Lär oss betänka hur
få våra dagar äro,
för att vi må undfå visa hjärtan.
700
Men härlighet, ära och frid
skall tillfalla var och en,
som gör det goda.
701
Min frid giver jag eder.
702
Min Gud kommer mig tillmötes
med sin nåd.
703
Min tid står i dina händer.
704
Och anden vänder åter till Gud,
som har givit den.
705
Och Gud skall avtorka alla
tårar från deras ögon.
706
Om aftonen gråt,
men om morgonen kommer jubel.
707
Om jag än vandrar i dödsskuggans dal,
fruktar jag intet ont,
ty du är med mig.
708
Rätt så, du gode och trogne tjänare.
Gå in i din Herres glädje.
709
Salig är den som du utväljer,
Herre, den, som får bo i dina gårdar.
710
Saliga äro de fridsamma,
ty de skola kallas Guds barn.
711
Saliga äro de renhjärtade,
ty de skola se Gud.
712
Se, Gud är min frälsning,
jag är trygg och fruktar icke.
713
Ske din vilja, såsom i himmelen,
så ock på jorden.
714
Så bliva de då beståndande,
tron, hoppet, kärleken, dessa tre,
men störst bland dem är kärleken.
715
Så älskade gud världen
att han gav den sin ende son,
för att de som tror på honom
inte skall gå under utan ha ett evigt liv.
716
Såsom hjorten längtar till vattenbäckar,
så längtar min själ efter dig, o Gud.
717
Sänd ditt ljus och din sanning,
Må de leda mig, må de föra mig till ditt
heliga berg och till dina boningar.
718
Ty vår bedrövelse som varar
ett ögonblick bereder åt oss
en härlighet, som varar i evighet.
719
Var och en, som tror på Honom,
skall icke förgås, utan hava evigt liv.
720
Vi hava här ingen varaktig stad,
utan söka efter den tillkommande staden.
